Buenos Aires bästa loppisar, del 1

Helt fantastiska Mercado de las Pulgas ligger i långa rader på gränsen mellan Palermo Hollywood och Colegiales.


Porten till himlen.


Den här skylten var inte till salu. "Min mamma heter Maria". "JAG heter det" svarade jag, men det gick inte hem.


Här sitter mannen med knappar i håret och pysslar om dagarna. Man får inte röra något, för inget är till salu.


Det är däremot väskorna som han har klippt och klistrat ihop. Och ser ni, han står där bak! Ser ni knapparna!?




En kopp?


En stol?


Jag HAR saker att fylla den med, men fick inte ta med den hem för Kalle.

MERCADO DE LAS PULGAS
Av. Dorrego / Honduras
Palermo Hollywood

I dag är dagen...

...då vattenpölen råkar vara så ren att den går att bada i.


...då man kan äta lunch och titta i soffbordsböcker på fina caféer i Palermo Hollywood.


...då man går på toa och möts av detta ("pussa mig mycket").


...då man påminns om att det faktiskt håller på att bli vinter här.


...då affären man alltid velat gå in i är öppen och man inser att man vill inreda hela sitt hem med rotting.


...då man aldrig vill åka hem.

En vecka i bilder

Våra norrmän kom tillbaka till stan ett par dagar och berättade om sin SydAm-odyssé, innan de skulle åka tillbaka till Norge igen. De fick prova bambubalkongen.


Jag går alltid förbi kattungarna i djuraffären på vägen hem från skolan. Först var de fyra, men förra veckan var det bara en liten ensam kvar. :(


Hej då-middag på fina Las Cabras under trädet i Palermo Hollywood.


Kalle och Martin delade på den här brickan. Det ÄR omänskligt. Grottmänskligt.


På torsdagen gick jag och Kalle på musikalen Dracula på Teatro Astral på Av. Corrientes. Den var pampig och mäktig, trots att det var lite svårt att hänga med i dialogen. Tur då att det gick att uppskatta annat: tänk er mantel, huggtänder, liveorkester, passion, förlorad kärlek och DETTA. *Rysningar*


En fredagkväll på Sonoman.


Sen fick vi följa med vår argentinska kompis Nacho på en fest där man fick byta in LP-skivor mot drinkar i baren. (Förresten, här är min kusins kompis: Ann.)


Juanito, vi har bytt ut dig.


Lördagen började sent med toast på vår nya balkong.



På lördagkvällen gick jag och Kalle på konsert med Alvy Singer Big Band på schyssta klubben C.A.F.F. där vi aldrig varit förut. Alvy Singer har även ett annat helt fantastiskt band, som jag ska presentera en annan dag.


På söndagen var jag för andra gången på Evita-museet och kollade på hennes klänningar. Och på kvällen lagade Nacho pizza (borde kolla över ordföljden i den här meningen känner jag) åt oss medan blixtar lyste upp hela himlen i säkert en timme i sträck.

Sen blev det en ny vecka igen. De bara rinner iväg nu...

Men synd ändå att vi var tvungna att flytta ifrån den vackraste gatan i hela Buenos Aires...

Konsten att hamna i en översvämning en utekväll

Firandet av Rickard fick en extremt oväntad vändning i natt vid fyra-tiden. Först kom chockregnet, sen elavbrottet och sen översvämningen. Allt inom loppet av en helt vanlig halvtimme. Som högst var vattnet runt stället vi var på någon meter. Vi hade handlat i baren strax innan allt hände, så sista glaset smuttade vi lite smånervöst på till ljudet av uppstressad spanska och tjutande billarm. Undantagstillstånd, slagsmål och besinlukt.

Jag tyckte av någon anledning att det var bättre att filma mörker än att ta en bild med blixt. Men något kanske ni ser?

Om inte så är det här en snapshot från en annan video där en blixt lyste upp himlen. Kolla bilen!


Upplösningen: vattnet sjönk undan efter ett par timmar och vi fick vada ut i våra skinnskor till kvarteret bredvid som låg högre och hade klarat sig. Läste idag att det regnade 90 mm på bara några timmar (här kan man se fler bilder, kolla bildspelet). Det är ganska mycket vatten ändå.

Och ja, jag trodde att jag skulle dö såklart.

Everyday Buenos Aires

I onsdags hade vi varit här i tre veckor. Ska inte göra någon långkörare om att det känns som längre tid, men så är det givetvis. Dagarna går, och ibland gör vi något kul och ibland absolut ingenting. Typ såhär:

Här läste vi lexikon i skuggan på lunchen.


Kalle spelade fotboll en fredagseftermiddag. Flickvännen satt på sidan av med de andra flickvännerna och hejade och pratade om killar (som gillar fotboll).


Jag har druckit öl med klasskompisarna.


Folk har trollat med oss.


Här kan man äta en provoleta en söndagkväll.


På Spåret varje söndag har blivit en tradition.


Vi firade en norrmans födelsedag på Don Julio och fick lämna ett meddelande att ställa på deras troféhylla.


Jag hittade sojabiffar på en lunchrestaurang i Recoleta.


Förra lördagen såg vi Vampire Weekend på Centro Cultural Recoleta. I Buenos Aires får man inte dricka öl under konserter. Någon sorts lag tydligen...


Drinkar kostar runt 40 kronor här.


Jag fortsätter min potatis och ost-diet och är ofta nöjd med det.


Tio minuter efter att den här roliga bilden togs blev jag bestulen på min plånbok UR min väska medan jag promenerade till tunnelbanan. Blev av med VISA-kortet, mitt körkort och 150 pesos.


Jag och Kalle var i japanska trädgården någon eftermiddag, när museet vi skulle till var stängt (här har de tydligen ledigt på tisdagar, trots att resten av universum kör måndag).


Det här kan se ut som en vanlig hämt-sushi, men det är det inte. Vi stannade på en restaurang på vägen hem från en springtur i veckan och de 1. öppnade en timme tidigare för vår skull, 2. gav oss take away fast man måste äta där, 3. gav oss rabatt för att vi ville äta hemma och 4. gav oss varsin tårtbit medan vi väntade. Synen: två svettiga svenskar i adidasshorts satt under en kristallkrona och åt prinsesstårta på en tom restaurang.

Parque Tres de Febrero

Eftersom vi så fullkomligt gick ut hårt i förrgår så tänkte vi typ "hm, park?" igår. Vi höll oss i Palermo och gick till en av stans största parker, Parque Tres de Febrero. Måste kolla vad som hände då, slog mig nu.

Anlagt gräs man fick gå på.

Palmer... Broar...

En sval kvinna i skuggan av ett träd. Undrar vad hon tänker på.

Hola från rosenträdgården!

Och så är det bara att välja en palm...

...att äta lunch under.